" Han kysste mig och det knackade på dörren

- Väntar du besök? Jag frågade med oro i rösten. Han reste sig upp, gick ut ur rummet och jag följde efter. 

Vägen till ytterdörren verkade ta en evighet att gå. Jag ställde mig några steg bakom honom. Han låste upp dörren och öppnade. Min värsta mardröm började. Där stod Cassie med en pistol. "

_________________________________________________

kapitel 12.

Ellen's Perspektiv. 

Fredag 10/5.

Cassie stod i dörröppningen och hade två killar bakom sig. Jag kände lukten av sprit och tänkte att hon måste ha druckit. Jag backade långsamt och hoppades att hon inte skulle se mig. Jag satte mig bredvid en byrå och smsade de andra. "Cassie är här och hon har en pistol. Fan skynda er hit och ring polisen. Kan ej prata eller svara på smset. Bara skynda". Jag skickade och såg till att ljudet var av. Jag lade telefonen under byrån med skärmen neråt. Jag var så rädd att jag slutade andas. Jag var så rädd att jag höll på att svimma. Det var helt mörkt i hallen förutom ljuset som kom in genom den öppna dörren. Fan polisen måste skynda sig. 

Vad skulle hon göra mot min Oscar? Jag kan inte låta henne göra någt. 

Oscar's perspektiv. 

Vad gjorde Cassie här? Fan var är Ellen? Jag vågade inte titta bakom mig men jag hörde inte henne andas. 

Jag stirrade på henne och tog ett steg bak. 

- Jävla fitta du tror du kommer undan med detta? Cassie lät så himmla aggresiv. Vad skulle jag ta mig till?

- Ehm, Cassie du har druckit. Du måste sova. Vill du gå och lägga dig i min säng? Jag luktade att hon druckit och jag visste att hon ville ha mig tillbaks. 

- Du har ingen kontroll över mig längre. Jag tog med Simon och Lukas för att becvisa det. Hon famlade med orden men man hörde tydligt att  hon var seriös. Jag kunde inte sluta stirra på pistolen och tänka på Ellen. Vad skulle hända med henne om Cassie såg henne? Jag ville bara försvinna. Varför öppnade jag dörren?

- Sluta vara en sån idiot. Du kommer fan få ångra dig livet ut. Simon tog ett steg fram och jag var så orolig. Jag hade lätt tagit en kule för henne. Men var är hon?

- Vad har du i handen Cassie? Jag såg att det var en pistol. Men jag ville bara prata med henne.

- En jävla pistol. Första kulan är för dig och andra för din flickvän. Var är hon? Cassie skrattade.

- Jag tyckte fortfarande om dig Cassie. Inte ska du skada mig väl? Sara är på sitt hotell. Jag kom inte på vad jag skulle göra. Jag sade Sara för Cassie behöver inte veta vad hon heter. Jag hade panik.

- Men sluta ljug gullet. Hon tog ett steg fram och riktade pistolen mot mitt hjärta. Skulle jag hinna ta den ifrån henne? Hon laddade den och det klickade till. Paniken steg och jag kunde inte andas. Vad skulle hända med Ellen? Skulle jag någonsin få se henne igen? Cassie log. 

- Var är hon? Säg det eller jag skjuter dig. Cassie tryckte hårdare mot mitt bröst. 

- Hon är inte här. Jag sa det så lungt jag kunde. Med världens pipigaste röst. 

- Hejdå. Cassie blundade.

- NEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEJ! Jag vände mig bakåt och såg Ellen. Jag hörde skottet och såg det träffa henne. Hon föll ihop och killarna kom in och började slå på mig. De boxade, sparkade och stampade på mig. Jag såg det blå-röda ljusen reflekteras i lampan i taket. Ellen? Allt blev svart. 

Amanda's Perspektiv. 

- ELLEN! NEEEEEJ! Jag kunde inte ta det. Jag klarade inte av att förlora fler. Jag föll ihop på marken och Felix satte sig bredvid mig. Jag grät så det gjorde ont i lungorna. Asfalten var kall mot min kropp. Det gjorde så ont i mig. Jag kunde verkligen inte förlora min syster. Jag skrek hysteriskt och kunde knappt andas. Allt gick åt helvete. 

Daff och Felix lyfte in mig i en taxi och vi åkte bakom ambulansen hela vägen till sjukhuset. Vi kom fram och jag ser inget. Allt är suddigt. Jag har panik jag hör alla prata men kan inte höra vad dom säger. Jag kippar efter luft och ser Ellen rullas ut på båren. De springer in med henne och jag springer efter henne. 

- EEEEEEELLLEEEEEEEN. NEEEEEEEEEEEEJ! LÄMNA MIG INTE ELLEN! Jag springer efter dom men Daff tar tag i mig och håller fast mig. Jag orkar inte mer och jag blir helt svag och faller ihop. Jag får ingen luft. Allt är helt hysteriskt och jag svimmar.

Oscar's Perspektiv. 

- Oscar vakna! Jag hör något svagt och först låter det som Ellen. Jag tittar och allt är så ljust. Jag ser att det inte är Ellen utan min äldre syster Linnéa. Jag känner att jag har ont. Speciellt i ansiktet. Jag ser dåligt med vänster öga och jag orkar knappt prata.

- Var är Ellen? Får jag fram och tittar på Linnéa.

- Lungn hjärtat, tänk på dig själv nu. Jag ser hur hon torkar sina tårar och klämmer svagt min hand. 

- Ellen nu. Jag sätter mig upp. Allt snurrar och jag känner mig svag. Jag sliter loss alla slangar och går mot dörren. Linnéa tar tag i mig och ber mig att lägga mig igen. Jag sliter loss min arm och springer ut i mina sjukhuskläder. Jag kommer ut i koridoren. 

- Vakter! HAN FÖRSÖKER RYMMA!? Linnéa skriker och försöker få mig att stanna. 

Jag springer mot receptionen. Jag kan knappt andas.

- Ellen Rosenqvist. HUR MÅR HON? VAR ÄR HON? Damen i receptionen ser helt chockad ut. Jag får ingen luft och mina ben vägrar hålla mig. Jag vänder mig om och faller ihop i Linnéas famn. Jag ser inget men jag hör allt.

- Hon har en skottskada i axlen. Hon är inne på operation.

- Oscar hörde du? Gubben dom hjälper henne nu. Kom vi går och lägger dig igen. Två manliga sköterskor pratar med Linnéa och jag känner hur de lyfter upp mig på en bår. 

Jag somnade om och när jag vaknade så kände jag att mina handleder satt fast i sängen. Men hela gänget var där, Linnéa, Daff, Ogge, Felix och Amanda. Amanda står och gråter. Hon sätter sig på knä på golvet för att komma i min höjd. 

- Hon är färdig opererad nu. Hon ligger på uppvaket och vi frå se henne om trekvart. Men de vet inte när hon kommer vakna än. Hon fick väldigt mycket smärtstillande och hon slutade andas i flera minuter. Vi hoppas hon vaknar så snabbt som möjligt. Läkarna sa att det kunde ta flera dygn. Amanda grät hysteriskt och la sitt huvud på min hand. 

- Släpp loss mig. Jag ska dit. Det är mitt fel. Jag ska dit. Jag fick anstränga mig sjukt mycket. Hade de drogat mig? Jag kunde bara tänka på Ellen. Jag var så trött att jag inte orkade öppna ögonen. 

Jag vaknade av att någon kallade på mig. Det var mamma. Jag kände hennes parfym. 

- Hjärtat vakna, vi ska träffa Ellen. Jag vaknade direkt och satte mig upp. Jag var helt yr. De rullade in mig på hennes avdelning och hon låg i en säng. Jag började gråta. Hoppade av sängen och lade mig på hennes högra sida. Det såg så hemskt ut. Hon var helt vit och hon hade en massa slangar överallt.

- Ellen jag är här. Snälla vakna. Jag älskar dig. Jag grät och lade mitt huvud på hennes friska axel.

- Förlåt allt är mitt fel. Jag kunde inte sluta gråta. 

Amanda satt på andra sidan och höll henne i handen. 

- Det är Amanda, snälla vakna så jag kan se dina fina ögon Ellen. Hon grät och var helt skakig. 

Det kom in en polis och han bad att få prta med mig. Jag lämnade rummet och satte mig i ett litet vitt rum med röda stolar. 

- Jag heter Sven och är polis. Jag utreder vad som hände ikväll. Kan du berätta vad du kommer ihåg?

- Jo vi kollade på tv jag och Ellen. Det knackade på dörren och jag gick för att öppna. Det var helt mörkt i huset men det var mitt ex som knackade på. När jag öppnade dörren så stod Cassie Andersson där med sina två kompisar Simon Olsson och Lukas Berg. Hon kom in och började hota mig. Hon laddade pistolen och satte den mot mitt bröst. Hon sa att jag hade två val, bli skjuten eller säga var Ellen var. Jag sa att hon inte var där och Cassie sa Hejdå. Ellen skrek bakom mig och jag vände mig om såklart. Då gick skottet förbi mig och Ellen blev skjuten. Sen gick killarna in och börja slå på mig. 

- Tack jag ska kolla upp det. Vi kommer höra av oss mer för en lite mer detaljerad version. Men jag förstår att det är jobbigt. Kan vi få kolla igenom era telefoner? 

- Ja visst. Kolla vad du behöver för att ta fast idioten som skadade Ellen.

Jag fick gå och jag gick direkt till Ellen. Jag vägrade lämna hennes sida så dom fick hämta min säng och placera mig bredvid henne. Jag höll hennes hand i flera timmar innan jag somnade. 

Ellen's Perspektiv.

Lördag 11/5.

Allt var suddigt. Vitt suddigt. Är jag död? Jag försökte öppna mina ögon och det gick. Jag kände att någon höll i min hand. Jag ansträngde mig så mycket jag kunde för att se vem det var. Jag hade så ont i axlen och kroppen att jag började gråta. Jag tittade till höger och såg att det var Oscar som låg där. Hade han hållt min hand hela natten? Jag älskade honom så mycket. Det tog alla mina krafter, men jag klämde hans hand.

- Ellen? Han pratade med mig men mina ögon stängdes och jag orkade inte svara. Jag kramade hans hand igen och försökte lyssna. 

- Hör du mig tryck två gånger. Jag tryckte två gånger och jag kände hur han hoppade över i min säng. 

-ELLEN ÄR VAKEN. ALLIHOPA VAKNA. Oscars röst lät så perfekt. Men han var orolig.

Jag hörde alla stolar skrapa mot golvet. 

- Ellen, skräm mig inte såhär. Det var min pappa. Hu hade han kommit hit så snabbt? Vad var det för dag?

- Ellen jag älskar dig. Amanda grät. Jag kände hur mina ögon vattnades och de började rinna. Vad känndes som pappa, torkade bort dom. 

- Skräm mig inte så här hjärtat. Oscar grät. Det gjorde så ont i mitt hjärta att höra dom. Jag försökte öppna ögonen och jag fick upp dem en bit. Jag såg att de stod flera stycken vid min säng men kunde inte se vilka det var. Jag hade så ont att jag hade svårt att andas. 

- Du kommer bli bra. Amanda kysste min panna och jag stängde mina ögon och somnade om. 

Fortsättning följer!

 

Emma

23 juli 2013 20:32

OMG MEEEER

http://thefooofics.blogg.se

Foooer ♥

24 juli 2013 00:21

HÅLLER PÅ! :)

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

"Han böjer sig fram och kysser mig. Jag är så full och chockad att jag bara besvarar den.  - Let's go to my hotel. Säger han och ler. - Men min pojkvän. Jag kan inte! Säger jag och tittar på honom. - I didn't understand a word but let's hit the...

"- Herregud. Varför har du inte sagt något innan? Oscars ögon var helt vattniga  när han sa det. Jag snyftade. Han kramade mig och drog mig intill honom. Jag satt och grät i hans famn. - Jag förstår att det varit super jobbigt. Men kolla hur du har...

- Imorgon får vi åka hem till vår värld. Leva hemma hos oss. Jag älskar er. Jag sa det och kysste Ellen.  - Jag älskar dig Oscar. Detta är perfekt. Jag vill ha det såhär för alltid. Ellen log utmattat när hon sa det.  Molly var klar så Ellen flyt...

De virade in henne i en rosa filt och lade henne på Ellens bröst. Hon var så vacker.  - Vackraste personen på jorden. Jag tittade på Oscar medans jag sa det.  - JA! Tack jag älskar er. Sa Ellen ansträngt. - Vår Molly är perfekt. Oscar sa det oc...

- Jag litar på dig. Men jag vill inte att något ska dela på oss. Du är mitt allt och vår prinsessa kommer alltid behöva dig. Hon lade sina händer på mina och jag kände hur hon slappnade av.  - Ska vi ha en liten flicka? Jag blev så glad. Jag kände ...