Direktlänk till inlägg 18 juli 2013
"- Förlåt. Amanda kollade sorgset på mig. Jag visste att hon inte ville diskutera det mer. Mina ögon var fyllda av tårar. Men jag lyckades hålla tillbaks dom.
Det enda jag kunde tänka på var Oscars ögon när han sa hejdå.
Resten av vägen hem till skåne satt vi tysta, tills vi båda somnade."
___________________________________________________
Kapitel 5
Onsdag 1/5.
- Jag är så jäkla sur. Amanda smällde igen dörren bakom sig. Jag låg i sängen och lyssnade på musik. Jag vände upp ansiktet mot henne och hon såg sur ut. Vad har jag nu gjort?
- Vad är det Mandis? Jag försökte låta förstående. Men istället lät jag sjukt uttråkad.
- Min mamma fick tydligen veta om mig så hon har ansökt om vårdnad. Hon vill träffa mig. Mitt liv kommer bli så grymt! Amanda log lite, men jag såg räddslan i hennes ögon.
- Men gud vad kul. Det kommer bli super bra! Jag hann inte ens vänta på hennes reaktion innan hon flög om halsen på mig och kramade mig.
- Men tänk så tycker hoon jag är ful och vill inte ha mig mer. Amanda lutade sig tillbaks. Hon satt rakt framför mig och stirrade in i min själ.
- Amanda, hon kommer älska dig! Jag lovar. Amanda log och slappnade av. Jag tog fram min arm och skulle lägga en hårtuss bakom örat på henne, min tröja kasade upp och hon tittade dit innan jag han gömma min arm.
- ELLEN JULIA REBECKA ROSENQVIST VAD HAR DU GJORT?. Amanda blev fly förbannad. Jag slängde mig av sängen och sprang in i pappas sovrum och låste dörren.
- JAG KOMMER STÅ HÄR OCH BANKA PÅ DÖRREN TILLS DU ÖPPNAR. DU HAR TIO MINUTER PÅ DIG SEN RINGER JAG POLIS. Amanda var sur. Men jag förstår henne. Vem skulle inte vara?
Jag öppnade dörren, tappade kontrollen över min kropp och rammlade ihop på golvet. Jag grät hysteriskt och jag ångrade mig så hårt att jag bara ville försvinna. Jag ångrar allt med Oscar. Jag ångrar att jag skärde mig. Fan.
- Gumman jag älskar dig. Men du lovade mig att sluta. Du var så himmla duktig på att låta bli. Amanda grät hon också. Jag släppte ut allt. Jag hade hållt mig från att gråta så länge att jag inte klarade det mer.
- Vi måste prata. Kom så går vi in på ditt rum. Amanda drog upp mig från golvet och vi gick in på mitt rum och satte oss. Jag kände mig lite bättre. Men det gjorde fortfarande så himmla ont i mig bara jag tänkte på Oscar.
Det närmade sig kvällen och det började bli mörkt ute. Jag började berätta allt för Amanda. Jag orkade inte dölja något mer för min älskade bästa vän.
- Så du slog honom? En riktig smäll? Amanda var helt chockad. Hon stirrade på mig med stora ögon.
- Ja, jag blev så sur och ledsen att jag inte visste vad jag skulle ta mig till. Är det möjligt att bli kär i någon på så kort tid? Jag kände lixom inte ens honom. Jag ville ha ett svar. Var jag verkligen så konstig? Fortfarande en del i mig älskar honom. Han var min hjälte. Han räddade mig från My.
- Jag tror det är fullt möjligt att bli kär. Jag tror på kärlek vid första ögonkastet. Det gör vi väll alla? Amanda såg sur ut. Hennes gröna ögon trängde sig långt in i min själ. Amandas ögon kunde se mitt inre. Det kändes så obehagligt.
- Jo, men hur kan han göra så? Åhh blir så jävla sur. Jag var så sur, faktiskt mest på mig själv. Jag visste att han kunde få vem som helst, varför skulle han vilja ha mig?
Vi lade oss ner i min säng och skulle fortsätta snacka. Men som vanligt så somnade jag direkt.
Torsdag 2/5.
Det ringde på dörren. Det var ljust ute. Jag kunde inte se Amanda så jag antog hon hade dragit till skolan. Jag slängde på mig kläderna jag haft dagen innan och tog en borste i farten och gick mot dörren. Jag lade borsten på byron och öppnade dörren.
- Hej hjärtat. Innan jag hann svara slängde Oscar sig fram och kysste mig. Jag var så chockad. Drömde jag? Vad skulle Oscar Enestad göra i min hall tidigt på morgonen.
- Kom in. Amanda dök upp från ingenstans. Jag var så chockad så jag kunde inte andas.
Oscar log som om han var super glad. Han tog tag i mig, lade höger arm om mig och vi gick in i vardags rummet.
- Men hur är det Ellen? Har du sett ett spöke? Oscar fnissade. Jag har aldrig hört något gulligare fniss innan.
Jag drogs till honom som om vi hörde ihop. Jag kunde inte låta bli. Mina ögon vattnades och jag satte mig ner i soffan. Oscar torkade mina tårar med sin tröja och satte sig tätt intill mig. Jag kände mig helt förvirrad. Jo visst måste det vara en dröm. MEn varför luktar han så gott i en dröm?
- Jo jag kanske ska berätta vad jag gör här? Oscar blev genast lite mer seriös och kollade mig i ögonen.
- Amanda skrev till Felix igår kväll vid nio att hon behövde snacka med mig. Hon fick mitt nummer och hon ringde och berättade allt. Jag har ingen flickvän! Det är felix som heter "Girly Friend♥" på min telefon. Jag är jätte ledsen om du trodde något annat. Jag gillar dig. Du är så himmla snälla. Du gillar inte mig för att jag håller på att bli känd. Det känns som om du gillar mig för den jag är. Jag vill aldrig tappa kontakten med dig. Så jag tog tåget vid 00:50. Här är jag nu, sju på morgonen!
- åååh Oscar. Förlåt. Förlåt för allt. Jag är så hemskt ledsen! Han torkade mina ögon igen och tog tag i min haka.
- Det gör inget hjärtat. Jag är här nu. Det är de viktigaste! Han kysste mig och jag såg fyrverkerier. Jag är kär. I mina drömmars prins. Jag tappade andan så underbar han var.
fortsättning följer!
Må | Ti | On | To | Fr | Lö | Sö | |||
1 |
2 |
3 |
4 |
5 |
6 |
7 |
|||
8 |
9 |
10 |
11 |
12 |
13 |
14 |
|||
15 |
16 | 17 | 18 | 19 |
20 | 21 | |||
22 | 23 |
24 | 25 | 26 |
27 |
28 | |||
29 | 30 |
31 |
|||||||
|